Text: Mikaela Nordin

Sammanlagt har 100 artiklar publicerats digitalt och i papperstidningen under förra året. Av dem var 60 artiklar skrivna av manliga skribenter, 40 av kvinnliga.

Antal kvinnliga skribenter sammanlagt, förra året, var elva stycken. De manliga skribenterna var åtta.

Hur ser det ut med fördelningen mellan män och kvinnor i organisationen?
Det kan du snart läsa om här på Miljötidningens webbsida.

Monica Hansson är frilandsjournalist och bloggar på minprojektion om sina resor. Idag skriver hon Veckans Krönika om sitt besök i Mauretanien och om sina erfarenheter därifrån.

Text: Monica Hansson. Frilansjournalist, Mauretanien/Sverige

”Har ni en soptunna till de här?” frågade vi och höll fram två juiceburkar. ”Jadå,” svarade butiksbiträdet. Han tog våra burkar och kastade ut dem på gatan. ”Det här är Mauretanien!” sa han och flinade. Skakade enkelt bort våra upprörda protester.
Att resa innebär att se andra verkligheter. Ibland skitiga gator, en ihärdig stank av avföring, förruttnelse och djur som genomsyrar städer och sopberg som skulle få sopentreprenörer att se pengatecken är något man vänjer sig vid. Men människors respektlösa beteende mot sin egen omgivning gör mig lika upprörd varje gång.

Men gatorna fulla av sopor gör det också lättare att se framgångarna. Många länder i Afrika har förbjudit plastpåsar, kontinenten har till och med blivit ledande i världen i att överge plastpåsar. Det syns på gatorna och det märks bland människorna. Fler talar om rena gator och en vilja att förändra. En längtan efter en ren värld genomsyrar allt fler människor jag möter på resande fot, men det saknas en stark politisk vilja.

I Sverige är vi bland de bästa i världen på att sopsortera, återvinna och våra gator är så rena att vi skulle kunna slicka på dem utan att få kolera och dö. Det hållbara livet är inte långt borta för oss, men vi måste få med oss resten av världen. Vårt beteende, våra företag och våra politiker måste sprida sin energi över hela jordklotet. Inget skulle göra mig lyckligare än att se svenska företag arbeta med återvinning och hållbarhet i Mauretanien. Jag är trött på att gå på gatorna och andas in förruttnelsen varje dag. Jag vill ha en värld som håller för framtiden, och jag vill se den vart jag än åker. Mauretanien, Algeriet eller Sverige. Jag vill se världen utvecklas och jag vill andas frisk luft.

Hemma i den småländska skogen igen. Tar ett djupt andetag och rensar lungorna på odör. Sopsorterar och använder sex liter vatten för att spola i toaletten. Det är mer vatten än vad jag använde en hel dag i Nouakchott. Nog har vi kommit långt i Sverige, och det går att komma mycket längre. Men juiceburkarna ligger kvar på gatan, fem tusen kilometer härifrån. Varken jag eller min vän plockade upp dem, för vart skulle vi slängt dem?

Lördagen den 21 september är det, för fjärde gången, dags för klimatdemonstration på cykel i Göteborg. Många av stadens miljörörelser, vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom arrangemanget.

Text: Mikaela Nordin

Foto: Lars Wallgren

Start och mål är i Bältesspännarparken. Demonstrationsvägen går längs Kungsportsavenyn och Östra Hamngatan, mellan Nya Allén och Brunnsparken. Den äger rum mellan 12.00 och 13.00.

Biltrafiken kommer vara avstängd men alla cyklister stannar givetvis snällt och släpper fram spårvagnar och bussar. Det är en demonstration för kollektivtrafiken.

Mitt i cykelklungan kommer bandet HALKAN BALKAN transporteras. De spelar sedan på efterfesten i Skutan S/S Marieholm, som kommer ligga förtöjd i hamnen bakom Operan. Även Mark Isitt, arkitekt och miljödebattör, kommer att tala.

Cykeldemonstrationens paroller är:

GÖTEBORG MÅSTE TA SITT KLIMATANSVAR

BYGG UT KOLLEKTIVTRAFIKEN – INTE BILISMEN

STADSPLANERING FÖR MINSKAT TRANSPORTBEHOV

BÄTTRE KOLLEKTIVTRAFIK – LÄGRE TAXOR

GATAN EN MÖTESPLATS – INTE BARA EN TRANSPORTSTRÄCKA

Norden – ledande i grön tillväxt är de nordiska statsministrarnas gemensamma initiativ för grön tillväxt inom ramen för Nordiska ministerrådet. Målet är att skapa gemensamma nordiska lösningar på problem som alla delar, inom utvalda områden.

Tidningen Green Growth – the Nordic Way presenterar de nordiska statsministrarnas olika projekt och följer upp ett antal andra aktiviteter inom grön tillväxt som Nordiska ministerrådet genomför.

Här hittar du webbtidningen: http://nordicway.org/

Text: Nette Enström, Urbergsgruppen Gävleborg 

Fast ovan tecknade scenario skulle aldrig ske i huvudstaden, annat än som tankeexperiment. I övriga delar av landet däremot stannar våldet mot människors livsmiljöer och naturen tyvärr inte vid idéer eller ens för miljöbalken. I denna stund står Sverige inför en gruvboom som allt oftare liknas vid ett globalt organiserat övergrepp på den svenska naturen.

Verkligheten är den att bortom städernas neonupplysta himlavalv går maskinerna dygnet runt. På landsbygden och i det som återstår av vildmarken spelar det ingen roll om naturen är skyddad på grund av nyckelbiotoper och rödlistade arter. Här ekar ljudet från motorsågar, grävskopor och dynamit oavsett. Här är inget heligt och allt som kan ska exploateras. Inte ens vattendrag och bebyggelse hindrar bergmästaren från att dela ut tillstånd till höger och vänster.

Ibland samarbetar också gruv- och skogsbolagen. Det har vi som bor runt Storsjön utanför Sandviken fått erfara under våren. Alldeles innan Bergsstaten nu i dagarna ska ta beslut om Wiking Minerals ansökan för bearbetningskoncession i området har Bergvik Skog skövlat rent på den tilltänkta platsen för gruvan. Eftersom kommun och länsstyrelse ännu inte gjort någon tillsyn och yttrat sig om områdets naturvärden ökar naturligtvis företagets chanser att få sin ansökan beviljad efter avverkningen. För vilka skyddsvärden kommer tillsynsmyndigheterna finna på ett kalhygge?

Vi har bittert fått lära att man inte kan överklaga hänsynslös skövling. Ett skogsföretag kan avverka hur de vill om skogsvårdsstyrelsen inte gett exakta direktiv om vilka träd som ska sparas och så vidare inom sex veckor från ansökan om avverkning kommit in. Sådana direktiv ges i princip aldrig, eller vid mycket enstaka tillfällen. Därmed är inte heller något kalhygge olagligt i Eskil Erlandssons Sverige, samtidigt som de flesta egentligen är det.

På många andra platser runtom landet har folk nyligen fått lära att gruvverksamheter tillåts intill – eller inom skyddade områden – på grund av att berörda tillsynsmyndigheter inte yttrat sig; att det inte berör några riksintressen; att verksamheten inte bedöms orsaka någon betydande skada för omgivningen och så vidare. Eller som i Svärtträskgruvan i Storuman och Blaikengruvan i Sorsele, där gruvbolagen Scan Mining och Lappland Goldminers Sorsele AB, gick i konkurs och idag inte kan betala kostnaderna för efterbehandling av det miljöfarliga gruvavfallet. Efter en dyr rättsprocess återstår inga andra alternativ än att sanering betalas med skattemedel. Och det handlar om många miljoner.

Lokalbefolkningar, ungdoms- och sameorganisationer, turismföretag, natur- och friluftsföreningar har på allvar börjat ifrågasätta om några tillfälliga arbetstillfällen (för det är just det gruvor handlar om) är värt priset av förstörda livsförutsättningar för generationer framöver?

Nej skallar ropen  genom landet och världen över. Istället kräver folk marken, vattnet, bergen och skogarna tillbaka.

Ur Ojnareskogens mylla växte gräsrötterna starka häromåret. Den rikstäckande föreningen Urbergsgruppen föddes och redan består den av flera aktiva lokalgrupper som kämpar mot företagens övergrepp på människor och miljö. Det var längesen människor gick samman och organiserade sig så brett som nu, med folk från alla regioner, klasser, åldrar och ursprung. Den 20 april demonstrerades det i landets alla hörn och fler protester är att vänta. Den här kampen har bara börjat.

Vid Storsjön i Gästrikland har vi gått samman och bildat en lokal urbergsgrupp. Vi tänker inte sitta och se på när Wiking Mineral ödelägger vår chans till en hållbar utveckling. Vi tänker inte ge upp kampen för våra barns framtid, någonsin. Det är inte i bakåtsträvande gruvprojekt som vi ser framtidens ljus. Istället ser vi alternativen i lokal matproduktion, naturvård, frilufts- och ekoturism. Om vi ska tala om ökad sysselsättning.

För en sak vet vi: gruvboomen hotar alla och är del av en global jakt på jordens sista natur. Även stadsbor kommer drabbas, förr eller senare, när vattnet är otjänligt och luften obrukbar. Så tänk er in i våra kläder. Och välkomna att sluta upp med oss – det är aldrig för sent att organisera sig.

Kampen har bara börjat!

Vindkraften är populär bland svenskarna, visar en ny studie. Och den växer så det knakar. Redan i mars hade det beslutats om över 300 nya kraftverk för i år.

 Text: Mikaela Nordin

Foto: Wikimedia commons/Roger Gilbertson

Idag tycker drygt sju av tio svenskar att Sverige ska satsa ännu mer på vindkraft. Dessutom ökar intresset för att producera egen förnybar el. Det visar en attitydundersökning som elbolaget Bixia låtit genomföra bland sina kunder, i åldrarna 18 och 75 år.

Sverige ett av de nio medlemsländer som ligger före i sin utvecklingsplan, medan hela 18 av 27 medlemsländer ligger efter, visar Svensk Vindenergis senaste prognos. År 2012 blev ett rekordår för vindkraften med 846 MW installerad effekt. Och redan i mars i år hade investeringsbeslut fattats om 345 nya vindkraftverk med en samlad effekt om 825 MW.

För fjärde året i rad delar Jordens Vänner ut Greenwashpriset. 2012 gick det till Stora Enso för att de hävdar att de är ett miljömedvetet företag som främjar biologisk mångfald samtidigt som de driver eukalyptusplantager i Brasilien, där de tidigare dömts för miljöbrott. Stora Enso har sedan Greenwashpriset delades ut även tappat sin plats på Dow Jones Hållbarhetslista.

Nyfiken på årets nomineringar?

2013 tävlar följande kandidater och omröstningen pågår fram till den 30 juni. Precis som tidigare år delas priset ut under politikerveckan i Almedalen första veckan i juli. Längst ner på sidan hittar du röstformuläret!

Stockholms stad som eldar med kol och bygger Förbifart  

Stockholms Stad har satt ett ambitiöst mål för att minska sina växthusgasutsläpp till 2015. För att nå detta mål krävs att Fortums koleldande kraftvärmeverk i Värtahamnen minskar sin koleldning. Fortum, där Stockholms stad är samägare, har däremot dragit tillbaka sina planer på att denna minskning kan genomföras innan 2015. För att Stockholms Stad ska nå målet måste även stora insatser inom transportsektorn ske, något som inte är förenligt med planerna på att bygga Förbifarten.

Mer om Stockholms Stad läser du här

Forum Värme sänder ut olivgrönskande budskap men insatsen är liten

Fortum Värme beskriver hur Stockholms fjärrvärme består till stor del av förnybar och återvunnen energi trots att bolagets koleldande kraftvärmeverk, KVV6, ligger i Stockholm. På reklamskyltarna syns olivkvistar och olivkärnor med texten ”Ännu fler olivkärnor blir el och fjärrvärme”. Inblandningen av biobränsle i form av olivkärnor är dock endast ca 4 % av bränslet i KVV6. Från början var det meningen att satsningen av biobränsle skulle minska de fossila bränslena till 50 % till och med 2015 men det målet har nu reducerats. Missvisande skyltar och reducerade mål stämmer inte överens med deras mål om ett klimatneutralt Stockholm.

Läs mer om Fortum Värme här

ICA lovar närproducerat men kör med importvaror i egna märken

ICA hävdar att de vill ta sitt ansvar för miljö och samhälle, bland annat genom att främja närproducerat. Genom att sälja närproducerade varor hävdar Ica att de erbjuder mångfald, stödjer småskalig produktion och lokala jobb. De stödjer dock inte småskalig produktion eller lokala producenter när de köper in varor till sitt eget varumärke. I sitt eget sortiment har Ica valt att importera exempelvis grädde från Österrike och låter denna konkurrera med de lokala alternativen något som knappast främjar de närproducerade produkterna.

Läs mer om ICA här

AP-fonderna investerar i oljebolag och bryter mot riktlinjer de lovat följa

De svenska AP-fonderna har till uppdrag att förvalta svenska folkets pensionspengar, och placera dem med hänsyn till miljö och etik, utan att det påverkar avkastningen negativt. I detta förhåller de sig också till internationella riktlinjer. Ett av de företag som första och sjunde AP fonden investerar i är Sime Darby som anklagats för att bryta mot FNs Global Compact riktlinjer som första AP fonden uppger sig följa. Dessutom investerar AP-fonderna drygt 9 500 miljoner kronor i världens sex största oljebolag och inget av de företag där AP-fonderna har sina största investeringar prioriterar förnyelsebar energi. Detta rimmar mycket dåligt med fondernas krav på att ta hänsyn till miljö och etik.

Läs mer om AP-fonderna här  och här

Läs mer om aktionen för etiska pensioner 17 april 2013 här

cforms contact form by delicious:days

Biologisk nedbrytning, avfall & återvinning - Är PLA är en lösning på avfallsproblemet? Eller är det å andra sidan ett hot mot plaståtervinningen?

Avfallet hos dagens konventionella plaster är ett stort problem eftersom dessa plaster inte bryts ner. Orsaken är att plasterna innehåller kedjor bestående av flera hundratusentals atomer av väte respektive av kol som i sin tur hålls ihop av starka bindningar. Mikroorganismer kan inte bryta ner dessa kedjor, utan enbart solens UV-strålningar klarar av det.  De konventionella plasterna kan dock stanna kvar på soptipparna i hundratals år, då UV-stålningarna inte kan komma ner så långt i avfallen. PLA har fördelen att vara en biologiskt nedbrytbar plast som snabbt bryts ner i en industriell komposteringsanläggning. Vid nedbrytningen utsätts plasten för en konstant tillförelse av mikrofibrer. PLA kan även brytas ner i naturen under gynsamma förhållanden, men då varierar nedbrytningstiden kraftigt.

Det finns en problematik med PLA när det gäller själva återvinningen av konventionella plaster. Huvudargumentet för detta ställningstagande är att PLA samt andra bioplaster inte passar in i dagens plaståtervinningssystem och att de kan orsaka driftstörningar som skulle kunna rubba hela systemet. Inblandning av bionedbrytbar plast såsom PLA i återvunnen icke nedbrytbar plast medför nämligen negativa konsekvenser när det gäller den återvunna plastens livslängd. Det betyder, utöver kvalitetsaspekten, att det kommer ske en ökning av behovet av ny plastråvara. Detta är dessutom främsta anledningen till att matkedjan ICA har slutat med att använda plastkassar tillverkade av PLA. 

Det finns även en annan synvinkel på PLA och andra bioplasters inverkan på det nuvarande återvinningssystemet. Det amerikanska bioplastföretaget Nature Works LLC instämmer med att en inblandning av bioplaster med konventionella plaster kan ha en negativ påverkan hos det återvunna materialets kvalité. Företaget påstår dock att bioplaster kan urskiljas med existerande recycklingstekniker på en noggranhet i det närmaste 100 procent. En av teknikerna bygger på infraröd strålning som uppnår en sorteringskapacitet på minst 97.5 procent gällande utsortering av bioplaster ur en materialström med återvunna PET-flaskor. Enligt Nature Works och även andra företag fungerar det därmed bra med att bioplaster ingår i ett återvinningssystem med konventionella plaster, så länge en noggrann utsortering står i centrum.

En lösning inom läkemedelsfrisättning?
PLA kan tillämpas inom vissa specifika medicinska områden. Det tar cirka 2-6 månader för PLA att brytas ner i kroppen. Inom medicin och medicinteknik tillverkas suturtrådar(operationstrådar) och medicinkapslar av PLA. Kapslarna bryts ner och frigör gradvis rätt mängd medicin för patienten. Man har funnit en lösning på problemet inom läkemedelsfrisättning. Lösningen är att kapsla in läkemedlet i en liten sfär av PLA och inplantera detta där läkemedlet ska verka. Det kommer då ständigt diffundera ut små mängder av läkemedlet. Polymersfäret kommer därefter ner i kroppen så att det frisätts mer läkemedel, men i princip kommer det att avge en jämn mängd läkemedelnivå i blodet. Sammanfattningsvis leder till att patienten inte behöver ta en ny dosering hela tiden.

Emissioner

PLA har fördelen att kunna tillverkas av råmaterial som kommer från biosfären, därav släpper plasten ut lika mycket koldioxid som den tar upp. Med tanke på att PLA är en förnyelsebar råvara som i sin fotosyntes binder koldioxid för att producera stärkelse eller socker, återgår det till att bli koldioxid och vatten när det eldas upp. PLA anses på så sätt ge mindre utsläpp av koldioxid, vilket gagnar vår miljö. Nackdelen är dock att vid tillverkningen av PLA avges mängder av dikväveoxid vid gödseln. Det medför större risker till försurning. Frågan är ifall miljön gynnas mer av att välja PLA eller förlorar på det? För att kunna fastställa detta måste man se det från helhetsintrycket och slutligen jämföra det med konventionella plaster.

Energiåtgång - Hur stor är energiåtgången för PLA jämfört med konventionella plaster?

Det går inte direkt att bestämma hur energiåtgången ser ut för PLA i förhållande till konventionella plaster. Förklaringen är att det beror på var i produktionsledet man tittar på och utifrån detta blir det väldigt olika svar. Handlar det exempelvis bara om hur mycket energi som går åt vid tillverkningen? Eller är man snarare mer intresserad av energiförbrukningen vid nedbrytningen? Generellt kan vi dock påstå att det finns fler argument för att energibelastningen är större för PLA än för konventionella plaster. Ett argument för detta är att tillverkningsprocessen för konventionella plaster är mer utvecklad med tanke på att de funnits under en längre tid. Det innebär alltså att de är lättare att framställa och därför går det även åt mindre energi jämförelsevis med PLA och andra bioplaster. Det är även värt att poängtera att det behövs en mängd energi för att värma upp de komposteringsanläggningar som används vid nedbrytningen av PLA.

Kan PLA klassas som ett miljövänligt alternativ till dagens konventionella plaster?
Frågan är nu huruvida bioplasten PLA kan klassas som ett miljövänligt alternativ. Problematiken med den nuvarande plastproduktionen är att den är oljebaserad och det framtida scenariot om att oljan tar slut medför till att det i allra högsta grad är viktigt att försöka ta ett kliv från vårt oljeberoende. PLA är en eventuell lösning eftersom den framställs av en förnyelsebar råvara istället för av olja. Detta är dessutom en orsak till PLA oftast ses som ett miljövänligt alternativ av allmänheten. Vi har med en enkätundersökning sett att vi redan som unga tror att både bioplaster och PLA utan tvivel är miljövänliga. 77 % av de som medverkade i undersökningen ansåg att PLA var miljövänligt. Utifrån vår senare studie har vi dock kommit fram till att PLA i dagsläget inte kan klassas som ett miljövänligt alternativ.

Inom de olika områdena ser vi att det finns både för- respektive nackdelar med PLAs miljöinverkan, men vi anser att det finns starkare argument för att PLA inte är det bästa alternativet för vår miljö. Det handlar om att även ifall PLA är en biologiskt nedbrytbar plast är den inte en lösning på vårt nedskräpningsproblem. Vi får inte tro att det är acceptabelt att exempelvis slänga flaskor tillverkade av PLA i naturen bara för att det kommer att brytas ner naturligt jämfört med flaskor av konventionella plaster. Vi måste påminna oss själva att nedskräpningsproblemet har sin grund i ett misskötsamt uppförande och det mest effektiva sättet att åtgärda detta skulle helt enkelt vara att vi ändrar på våra principer istället för att ändra på det som vi slänger.Det är även värt att poängtera att det tar lång tid för naturen att bryta ner PLA. Om man vill att det ska brytas ner snabbt krävs speciella komposteringsanläggningar som behöver en stor mängd energi för uppvärming.

När det gäller emissioner som kommer ut i samband med PLA kan vi tänka oss att det är miljövänligt ifall vi enbart tar hänsyn till koldioxidutsläppen. Som tidigare nämnt i artikeln släpper PLA ut lika mycket koldioxid som den tar upp i sin fotosyntes. Ifall vi dock ser det mer från ett helhetsperspektiv kommer även utsläpp av dikväveoxid in i bilden och då är anses PLA inte vara lika miljövänligt.

I dagsläget finns det ingen större möjlighet för PLA att ersätta den konventionella plasten, då fördelarna samt nackdelarna med nedbrytningsprocessen, återvinnings- och materialegenskaperna har svårt att samspela med varandra. PLAs materialegenskaper är inte lika bra som de konventionella plasterna vi har idag. Vi måste dock komma bort från oljekällan och en alternativ lösning skulle kunna vara att tillverka en icke-nedbrytbar plast av en förnyelsebar råvara. Principen är att det förmodligen är det som ligger närmast till hands idag. Om man kan återvinna dessa plaster i en större utsträckning och göra det på ett bra sätt är det möjligtvis bättre att satsa på dessa och utnyttja de tillgångar vi redan har.

PLA och andra bioplaster har en ljus framtid ifall vi fortsätter med att investera i forskning samt utveckling. PLA är ett material med en särskilt stor potential inom medicinska områden. Om vi finner alltmer billiga, effektiva och säkra åtgärder till hur en inblandning av PLA inte kan skada dagens återvinningssystem är vi på en god väg. Vi får inte glömma att vi faktiskt lever i ett komplext samhälle som präglas av en överlägsen teknologi och av vetenskapliga framsteg. Det är självfallet en utmaning att se till att PLA blir mer miljövänligt, men det är långt ifrån omöjligt.

Text: Camilla Law & Sofia Lim, Norra Real

Text och foto: Mikaela Nordin

Fem miljöintresserade personer jobbar aktivt med ett miljöcafé i Umeå, däribland Johanna Paulsson från Jordens Vänner.
- Vi är en tajt grupp med personer från olika miljöorganisationer, det är jättekul verkligen, säger hon.

Det hela började med fyra träffar i höstas.
- Minst 50 personer kom och näst sista gången kom det 100 personer, så vi fick börja med ett biljettsystem. Nu håller det sig på runt 70 personer ungefär, säger Johanna.
Varje träff har olika teman och personer bjuds in för att föreläsa.
- Vi vill skapa en plats där man kan inhämta kunskap och få större intresse, en mötesplats. Vill få folk att engagera sig mellan våra möten också.

Pilgatan, som caféet där de träffas heter, är ett väldigt populärt fik i Umeå.
- Det är en bra knytpunkt och det ger oss bra förutsättningar, det är lättare att locka hit folk när de vet hur trevligt det brukar vara, säger Johanna Paulsson.

Just den här veckan ges en föreläsning om miljö och ekonomi.

Gunilla Meurling, från Jordens Vänner lokalgrupp Uppsala, deltog från Jordens Vänner och detta är hennes rapport.

Community Power Campaign

Temat för årets vårkampanjmöte för FoEE  (och samarbetsorganisationer) var att diskutera en ny kampanj kallad “Community Power” eller “Co-power”. Kampanjen handlar om att fokusera  på behovet av lokala initiativ för att bygga ut förnyelsebar energi, och att energieffektivisera.

Deltagare

Ca 25 personer deltog i mötet från 18 olika länder. Av de som deltog var 6 organisationer formellt en del i projektet “Community Power” som finansieras av EU-fonden Intelligent Energy Europe (IEE) under tre år. Andra organisationer/nationella medlemsgrupper är välkomna att bli med i gemensamma aktiviteter och driva nationella kampanjer och uppmanas att kontakta FoEEs kontor i Bryssel. Samordnare för IEE-projektet och FoEEs Co-power-kampanj är Susann Scherbarth vid Brysselkontoret. Bilden beskriver vilka länder som är med i IEE-projektet respektive vilka som anmält att de kommer att driva nationella Co-Power-kampanjer. I tankebubblan finns Sverige som än så länge inte tagit något initiativ till att driva en nationell kampanj.

Information under mötet: - policyprocesser inom EU

Mötet började med att Brook Riley från Brysselkontoret gav en uppdatering kring EUs policyprocesser vad gäller klimat och energi. Brook Riley berättade att Kommissionen håller på att arbeta fram ett förslag till mål för klimatåtgärder inom EU till 2030. Nuvarande mål till 2020 är 20 % minskning av växthusgasutsläppen, 20 % andel förnybart samt 20 % minskad energianvändning.

FoEE driver att det även för 2030 ska vara tre mål (inte bara ett övergripande mål för växthusgasutsläpp eftersom det riskerar att resultera i att åtgärder förläggs till andra länder).

- FoEEs arbete kring energi och klimat

En uppdatering gavs av David Heller, som jobbar på Brysselkontoret med medlemssamverkan, kring FoEEs strategi och vilka övergripande programområden som finns som förslag och är tänkta att ingå i ny strategi som ska beslutas om vid kommande årsmöte i juni 2013.

- FoEIs arbete kring energi och klimat

FoEI har som ett av sina programområden att arbeta med “Climate Justice & Energy”. Asad Rehman från England som jobbar med programmet berättade om programmets fem fokusområden:

- arbeta fram en egen energivision

- protestera mot smutsig energi (dirty energy)

- stödja lokalsamhällen som påverkas av miljöförstörelsen från smutsig energiutvinning

- utveckla bättre kommunikationsverktyg

- jobba för ett bindande globalt klimatavtal. (Denna målsättning ska nu nedprioriteras i jämförelse med det stora arbete som lagts ner på detta föregående år. Nationella grupper välkomnades att komma in med synpunkter på hur just vi ska delta i FN-processen.)

 Vad diskuterades? - mål och syfte för “Co-power”-kampanjen

En aktivitet under mötet var att prioritera olika påståenden om varför lokalt ägd energi är viktigt. Allt eftersom jämkades de olika gruppernas prioriteringar ihop till en gemensam lista. De påstående som fick högst prioritet, av 9 möjliga, var:

1. Reduce GHG emissions to allow communities in other regions to survive.

2. Create communities who are more able to meet their own energy needs.

3. Enable people to participate in decisions about energy infrastructure in their community.

- lansering av kampanjen

En grupp diskuterade möjlig lanseringsaktivitet främst riktat till media. Idén var att detta skulle genomföras i Bryssel i juni 2013.

- framtida hållpunkter för kampanjen

Gemensamma aktiviteter som diskuterades var:

- demonstration (Good/Bad Energy March) i Warszawa under COP 19.

- demonstration i Bryssel inför beslut om nya mål för EUs energipolitik 2014.

- större demonstration i Paris under COP 21, 2015.

Nästa kampanjmöte kommer att hållas i Spanien under en vecka i oktober 2013. Det är bra om Jordens Vänner redan nu tänker på om/hur vi vill delta under detta möte.

- FoEEs position i förhållande till EUs nya mål för energi och klimatpolitiken

Under två workshops diskuterades vilka procentsatser som FoEE borde kräva inför kommissionens beslut 2014. Det finns två vägar att gå. Den ena är att driva på utifrån klimatvetenskapen för radikala mål om minst 80 %, kanske 90 %, minskning av klimatutsläppen till 2030. FoE EWNI (Friends of the Earth, England, Wales &Northern Ireland) har tagit fram en vetenskaplig rapport som visar på att om 2-graders målet ska nås med sannolikhet så måste klimatutsläppen minska med 83 % till 2030.

Den andra vägen att gå är att jämka dessa siffror med vad som anses politiskt och ekonomiskt rimligt. Denna väg skulle troligen också innebära att vi kan driva på för “ambitiösa” mål tillsammans med många andra miljöorganisationer som har denna hållning (jmf “40 % Stydy” som FoEE tog fram inför måldebatten 2020). Men den här hållningen innebär att det blir svårt att solidarisera oss med de folk (och medlemsorganisationer) i Syd som redan drabbas av den globala uppvärmningen.

- ytterligare en kampanj om lokalt ägd energi

Global 2000/FoE Austria (Jordens Vänner Österrike) berättade att de håller på att sammanställa en annan ansökan om projektpengar till EUfonden IEE (Intelligent Energy Europe). Den ska handla mer specifikt om former för lokalt ägande av energiproduktion. Att utvärdera och sprida kunskap om existerande modeller såsom kooperativt ägande samt att utforska nya modeller och lagstiftningens gränser för utveckling av dessa modeller.

Johannes Wahlmüller från Global 2000/FoE Austria berättade att han varit i kontakt med Silva Herrmann som bor i Jokkmokk och jobbar på Jokkmokks kommun om att de skulle bli en partner i projektansökan. Jag ringde till Silva Herrman när jag var hemma i Sverige och frågade hur det ligger till och på vilka sätt Jordens Vänner skulle kunna bli med i denna ansökan. Hon föreslog att vi skulle bli med som en “sub partner” vilket innebär att vi inte behöver bära den administrativa biten utan kan genomföra olika delprojekt och få finansiering via Jokkmokks kommun som skulle bli “huvudpartner”. Silva Herrmann trodde dock att möjligheterna var minimala för att ansökan skulle medges då konkurrensen om pengarna är stor. Jag har dock anmält att Jordens Vänner är intresserade av att bli med.

Vad kan Jordens Vänner göra inom energiområdet framöver? –

Gunilla Meurling spånar

 Frågan om hur Jordens Vänner vill delta i dessa aktiviteter kvarstår. Med inspiration från mötet har jag funderar på en rad olika aktiviteter som är möjliga och som jag också anser vore önskvärda:

• Översätta material om lokalt ägd energi som andra länder tar fram i kampanjen. Kanske från danskarna, om deras material passar oss bra.

• Ha ett tema-nummer om lokalt ägd energi i Miljötidningen där det t.ex. görs reportage från  FoE Tyskland och Danmark, samt om Jordens Vänner arbete i Uppsala med lokal energi. Kanske också från Jokkmokk. Det skulle kunna handla både om privat lokalägd energi och offentlig lokalägd energi, t.ex. kommunala satsningar i allmännyttan. Det skulle också kunna handla om greenwash av regeringens och storbolagens subventioner och satsningar på fossil energi.

• Ordna en turné i landet om lokalt ägd energi som en del av en rättvis omställning. Turnégruppen skulle kunna ta kontakt med olika lokalgrupper och andra kontaktpersoner ute i landet och be dem ordna arrangemang där turnégruppen kommer på besök. Det kan vara föreläsningar och workshops om hur man kan komma igång i grupp med att börja producera egen el, men också politikerdebatter om kommunala satsningar på förnybar energi, mm. Syftet med turnén skulle vara att stärka en folkrörelse för energiomställning. Jag är själv jätteintresserad av att göra något sådant.

• Mobilisera inom Jordens Vänner för att medlemmar ska delta på demonstrationer under COP i Polen 2013 och i Frankrike 2015, samt i Bryssel 2014. Eventuellt samordna mobilisering tillsammans med andra miljö- och solidaritetsföreningar.

• Ha ett tema under vår- eller höstmöte för riksföreningen om lokalt ägd energi, smutsig energi, och en rättvis omställning av energisystemet. T.ex. hösten 2013 eller våren 2014.

• Arbeta fram ställningstaganden för Jordens Vänner kring olika energifrågor inför valet 2014. T.ex. vår hållning kring sopförbränning och expansionen av biobränsleeldade värme- och kraftvärmeverk som presenteras som “klimatneutrala”. Och om Jordens Vänner ska driva på för ett moratorium mot fossila bränslen.

• Young FoEE har sommarläger i Norge i år. Om man är intresserad av att åka dit, kontakta organisationssekreterare Anna Danielsson, anna.danielsson@jordensvanner.se

• Driva en greenwash-kampanj på sociala medier specifikt kring regeringens subventioner av och Vattenfalls m.fl. satsningar på smutsig energi.

• Ta fram ett mer lättläst material om förnybar energi och smutsig energi riktade till unga.

• På olika sätt lyfta fram vad andra organisationer inom FoEI (Jordens Vänner International ) och FoEE (Jordens Vänner Europa) gör t.ex. genom att lokalgrupper har samarbeten med en annan lokalgrupp eller organisation i ett annat land. I Uppsala finns t.ex. vissa förutsättningar för detta i samarbete med FoE Nigeria men vi skulle behöva stöttning och spåna idéer med andra aktiva kring hur vi kan göra.

Är du intresserad av att arbeta med energifrågor i Jordens Vänner?

Kontakta Gunilla Meurling gunilla.meurling@jordensvanner.se och/eller Anna Danielsson anna.danielsson@jordensvanner.se redan idag.

Läs FoEE:s rapport (på engelska) om mötet här   CJE Campaigners Meeting notes – March 2013 (1)