Ditt nya spännande liv

Första steget handlar naturligtvis om att ta kontakt med en grupp, aktivitet eller organisation som du är intresserad av. Här är några exempel på hur:

Gå på möten

Om du inte fattar nåt- fråga. Se till att prata informellt med nån innan eller efteråt så du får koll på andra roligare möten, fester eller kampanjgrupper där du kan slinka in. Framtiden skapas faktiskt i bra möten mellan människor och ideer.

Åk på läger och demonstrationer

Rikskonferenser och större demonstrationer är ett toppenställe att träffa andra likasinnade. Det kan vara en lokal demo mot en stormarknad, en demonstrationsresa till Bryssel eller Stockholm, ett socialt forum eller ett sommarläger. Några dagar och du har vänner och kampanda för lång tid framåt.

Studiecirkel, kurs

Håll utkik efter lokala regionala eller rikskurser i olika intressanta ämnen. Är ni några som vill agera, kan ni själva bilda en studiecirkel eller ordna en kurshelg på en lokal folkhögskola eller med ett studieförbund. Läs på om ett ämne och använd sedan kunskapen i nåt utåtriktat, som ett offentligt möte, en debatt, insändare, flygbladsaktion, torgmöte.

Kul i grupp

Ok, så ni är en grupp ivriga engagerade människor som vill göra en insats för världen. Bra jobbat. Men vad ska ni göra då. Här följer några tips:

Vykortskampanjer

Många människor som fattar beslut och eller har makt får ganska sällan höra vad folk tycker. Ett tiotal vykort med ett tydligt budskap till rätt person kan få effekter.

Affischera

Häftstift och tejp går bra. Sätt upp där folk tittar dvs på mer eller mindre formella anslagstavlor. Om man klistrar på elskåp blir inte renhållningsarbetarna glada och det ser fult ut efter regn.

Folder och flygblad

Med en dator, en skrivare och en kopieringsapparat kan man göra ett flygblad på nolltid. En bra rubrik, en klatschig bild och lite lagom text så är det klart. Var noga med tider, adresser, kontaktinformation, hemsidesadressen etc. Kolla på hur andra foldrar ser ut.

Ett tips är att lägga några foldrar i väntrum, på bibliotek eller kafeer. Då läser de som är intresserade. Fråga dock först, annars kan det bli bortstädat.

Bokbord

Ett trevligt sätt att komma ut och träffa folk och samtidigt göra reklam för sin förening eller grupp är att ordna bokbord. Skolor, bibliotek och universitet är bra. De har ju även bord och det enda man behöver tänka på är att ha med några böcker, lite plockmaterial, tidningar etc. Annars kan man fråga vid exempelvis festivaler och kulturarrangemang av olika slag.

MJV:s kansli hjälper gladeligen till med att tillhandahålla material till bokbord som kan skickas på posten. Lite kaffe eller godis att locka med är ett tips.

Diskussionskvällar

Det är lätt att ordna diskussionskvällar. Ofta finns det någon intressant person att bjuda på din hemort; en företagare, en ekobonde, en professor i ekonomi eller en politiker. Man kan sätta upp lite reklamlappar, skicka inbjudningar per epost med tid, plats och tema om man vill. Glöm inte fikat.

Studiebesök

Det finns många ställen som det kan vara kul att gå till i grupp. Soptippar, ekologiska bondgårdar, stora fabriker, ekobyar, miljökontor kan vara nyttigt att besöka. Det är bara att slå upp telefonkatalogen och ringa.

Torgmöten

När man känner starkt för en fråga kan man ordna ett torgmöte. Sök tillstånd och ställ upp ett bord i centrum. Skriv tydligt på ett banderoll eller plakat vem som agerar och vad det handlar om. T ex STOPPA KÖPHYSTERIN, Miljöförbundet Jordens Vänner eller NEJ TILL KRIG I IRAK.

Unga i Borås. Ha info på bordet, bjud ev på kaffe eller godis. Dekorera med nåt lockande. En del kommer fram andra når man genom att gå fram och ge ett flygblad eller genom att göra en enkät. Sedan när man väl fått kontakt kan folk prata länge. Bjud in pressen. Gärna musik och gatuteater. Eventuellt kan man fixa en högstalare och hålla korta tal. Inte längre än två minuters. Samma kan upprepas var femte minut, nya människor passerar hela tiden.

Demonstrera

Demonstration är ett bra sätt att synas om man är många. Tror man att man säkert kan få ihop 50 är det OK, sedan kan man öka till det mångdubbla genom att affischera och framförallt att tala med folk. Minst tre veckors förberedelsetid. För en demonstration behövs polistillstånd, folk och ett klart budskap.

Polistillstånd får man genom att helt enkelt kontakta polisen och göra en skriftlig ansökan. Man kan höra med andra som ordnat demonstrationer var det är lämpligt att gå. Polisen gör sina bedömningar efter trafik och säkerhet, men ni är kanske ute efter att synas så mycket som möjligt och då kan det vara värt att stå på sig litet.

Det är viktigt med en tydlig huvudparoll för demonstrationen så att de som vill demonstrerar vet vad de går i tåget för, att åskådarna fattar och att pressen uppmärksammar och skriver om det. Den bör stå kort sammanfattad på den största och snyggaste banderollen längst fram och gärna på flera ställen i tåget. Plakat med helt andra budskap bör plockas bort. Tala med alla i megafon innan ni går iväg så att alla vet vägen, talkörerna, budskapet och vad som händer efteråt. Dela gärna ut kopior på talkörer och ev sånger så hörs demon bättre. Bjud in pressen och utse två talespersoner som de kan vända sig till.

Om det kommer mycket folk eller lite kan man inte veta på förhand. Väder, tidpunkt, aktualitet och plats spelar roll. Men även en liten demonstration med klart budskap vara trevligt.

Inom MJV använder vi inte och rekommenderar inte maskering i demonstrationståg. Det kan skapa osäkerhet och dölja provokatörer som vill sabba. Budskapet kommer tydligare fram och man visar vad man står för.

Något som vi däremot rekommenderar är banderoller.

Ett lakan eller stycke tyg och några kraftiga pinnar att hålla i, kvastskaft exv. Målarfärg är bättre än spray. Ett stort tygstycke kan vara jobbigt om det blåser varför man ofta gör hål, till exempel i bokstäverna o,b eller p. En snyggt målad banderoll, t ex genom att göra en OH av dataskrift och förstora texten mot tyget kan göra mycket för att budskapet ska tas på allvar.

Även små knappar att ha på jackan kan vara trevligt.

Ett annorlunda och kul sätt att demonstrera är att göra en så kallad cykeldemonstration. Man samlar helt enkelt ihop ett gäng cyklister och cyklar genom stan. Det kan vara trevligt att göra lite egna låtar, och stanna till vid en och annan gatukorsning och sjunga. Kontakta polisen för tillstånd.

Fixa en lokal

Ibland kan det vara svårt att hitta en lokal man kan vara i för att ha möten och arbetsgrupper. Har man dock en egen fast lokal kan den klubben/gruppen få ett väldigt uppsving, så det kan vara värt att leta. För grupprum, konferenssalar med mera är ett tips att kontakta Studiefrämjandet på din ort.

DU kan göra massor…

I en grupp eller organisation behövs många olika sorters talanger. Utnyttja det som just du är bra på och tycker är kul.

Fixa

Tycker man det är kul att pilla med saker och hålla på med projekt är föreningslivet en bra skola. Har man ögonen med sig finns det massa roliga saker man kan hitta på. Det är roligt och kan ge en rejäl kick att ordna en demonstration, en aktion eller en fest.

Skriva

Vill man skriva finns alla möjligheter om man engagerar sig i en förening. Det ska skrivas foldrar, texter till hemsidor, inbjudningar, sånger, förslag, protokoll och mycket mer.

Att skriva insändare och debattartiklar är en annan trevlig aktivitet.

Att skicka in texter till tidningarna är lätt – kolla upp rätt epostadress. Det brukar ofta gå vägen och är ett utmärkt sätt att nå många människor på en gång. Det är ofta inte så svårt att bli publicerad, särskilt inte i lokaltidningen. Ring radion (t ex RingP1), där når du tiotusentals, ibland hundratusentals lyssnare.

Att tänka på:

• Skriv kort: Det ökar chanserna att komma in. Fler läser och budskapet blir klarare. Max två A4, helst en!

• Skriv tillsammans! Samarbeta är alltid trevligt. Båda kanske inte ska skriva på själva texten men för att komma med bra ideer och sånt.

• Det viktigaste först: Det som står i början av texten är det som får läsaren att intresserad. Dessutom brukar tidningarna inte sällan ta sig friheten att förkorta texterna och de klipper de bakifrån.

• Underskrift: Man kan skriva under pseudonym, men med namn ökar intresset. Skriver man under sin insändare med Karin Karlsson, medlem i Miljöförbundet Jordens Vänner eller något liknande så ger det reklam för föreningen, kan se lite mer seriöst ut än bara en privatperson och kan öka chanserna att få in insändaren.

• En tidning i taget: Om man skickar ett massbrev via epost kan man räkna med att ingen tar in din insändare. Rikstidningarna är tuffa att komma in på men landsortstidningar går ofta lätt.

• Ring redaktionen: Ett litet samtal till tidningen innan du skickar in artikeln ökar dina chanser rejält. Verkar de ointresserade kan du satsa på en annan tidning direkt utan att onödig tid på vänta.

Är man riktigt duktig på att skriva kan man hjälpa till med böcker och skrifter.

Om man till exempel håller på med en uppsats i skolan som man tycker andra ska få ta del av kan man använda sin förening att få ut den. Kanske får man dra bort och lägga till lite, för att öka läsvärdet för allmänheten men det går ofta lätt om det redan finns en text att börja på. Om föreningen håller på med en kampanj eller liknande kan det finnas medel att trycka en skrift. Eller kan man få hjälp med att kontakta ett förlag eller så. En minivariant är att göra om texten till pdf-format så att man kan hämta hem den från webben.

Prata

Titt som tätt dyker det upp tillfällen då folk hör av sig till Miljöförbundet Jordens Vänner och vill att vi ska komma ut och prata. Det kan vara skolbesök, föreningar, kyrkor och allt möjligt. Inte sällan händer det att radio och TV hör av sig för att vi ska vara med i en debatt eller något. Är man aktiv inom något område och hörs och syns lite dröjer det inte länge förrän erbjudanden börjar komma.

Som aktiv i MJV kan man förbättra sina kunskapar i presentation och framförandeteknik genom att gå kurs i Studiefrämjandet till en billig penning.

Läsa och lära

Det kan vara väldigt lärorikt att vara med i en förening som exempelvis MJV. Man lär sig om samhället, om miljön och om världen. Men man kan också lära sig en massa annat: att leda och organisera, att utrycka sig, att engagera och om sig själv.

Inom föreningslivet ordnas det en massa intressanta föredrag, seminarier och kurser. Tyvärr är det inte alltid lätt att få tillgång till informationen men om man håller ögonen öppna, kollar på webben och läser affischer så märker man snart hur mycket det finns att gå på.

Studiecirklar är ett utmärkt sätt att tillsammans med andra lära sig om något ämne. Man träffas kanske en kväll i veckan under en månad och diskuterar en bok eller tittar på film. MJV har bl a studiecirkelmaterial om Makten över maten och Klimat. Kontakta Studiefrämjandet på din hemort för information om hur man startar en studiecirkel. Det är väldigt lätt, men man behöver en blankett om man vill få bidrag och annat stöd. Man kan få låna en lokal och få lite stöd till böcker eller föreläsare.

Böcker är bra om man vill fördjupa sig. Handla på mjv.se eller gå till ett bibliotek och fråga efter litteratur om globala miljö- och rättvisefrågor. Har de inget kan de ofta beställa.

Webb och e-post är ett måste för dagens aktivister. Det finns en massa intressanta siter för dig som är intresserad av globala miljö- och rättvisefrågor. Alla Friends of the Earth -grupper (Internationella Jordens Vänner) finns på www.foei.org

Många länkar till organisationer finns på www.folkrorelser.nu

Alternativa medier är nyhetsbyråer på nätet med massa aktuellt om vad som händer inom folkrörelsevärlden:

www.indymedia.org

www.yelah.net

Tips för att påverka politiker

Vill du ändra på politiken lite mer än genom att gå och rösta då och då. Det är mycket enklare än de flesta tror. För att sätta en fråga på den politiska dagordningen i riksdagen eller i kommunfullmäktige räcker det ofta att kontakta en riksdagsledamot eller fullmäktigeledamot. Det finns helt säkert åtminstone någon där som håller med dig och som kan skriva en motion eller ställa en fråga till de som är ansvariga. Att sedan lyckas ändra en lag eller att få staten att satsa pengar på en viss sak kräver lite mer arbete men är definitivt inte omöjligt.

Hur man bemöter en politiker

Tänk på att nästan alla politiker har ett djupt och genuint engagemang för att förbättra samhället; det som skiljer dem är oftast hur de tror man lyckas med det. Utgå därför ifrån att den politiker du kontaktar står på din sida. Väljer du en annan utgångspunkt så lär de inte hamna på din sida om du inte kan hota med nåt slags folkligt uppror eller att de skall förlora valet annars (vilket man sällan kan göra trovärdigt).

Att skapa en folkstorm

Att skapa en folkstorm är ofta frågan om att skapa en illusion där den som skall påverkas upplever att det är många som bryr sig i en viss fråga. Om du genom att kontakta en politiker får henne/honom att tänka på den frågan du vill att dom skall engagera sig i så har du nåt en bra bit på vägen. För att lyckas med det så kan det räcka med en mycket ihärdig person eller några stycken som hjälps åt. Kom ihåg att politiker (precis som aktivister) har hur många frågor som helst att engagera sig i. Vilka frågor dom väljer att jobba med är därför avgörande för vad de kommer att genomföra.

Parlamentens påverkansmöjlighet

Om du kontaktar en fullmäktigeledamot eller riksdagsledamot så har de ofta ungefär samma metoder för att påverka. De formella vägarna är möjligheten att ställa en enkel skriftlig fråga till kommunalrådet/ministern, att ställa en interpellatioin (en skriftlig fråga som debatteras) eller att skriva en motion (ett förslag till beslut). I fullmäktige kan alla tre sakerna göras när som helst. I riksdagen ställs interpellationer och frågor hela året men allmänna motioner får bara lämnas en gång om året under de två veckorna efter att regeringen lagt sitt budgetförslag. I riksdagen läggs också motioner från oppositionen när regeringen har lagt en proposition (dvs regeringens förslag i en fråga). Riksdags- och fullmäktigeledamöter är överhopade med arbete och ofta tacksamma för hjälp med att skriva en fråga eller en motion eller åtminstone ett utkast. Du hittar alla riksdagsledamöter på www.riksdagen.se. De är uppdelade på valkretsar, utskott och partiet så att du lätt kan hitta dem du söker.

Att påverka regeringen

I regeringen sitter ministrarna. Till sin hjälp har de dels ett antal politiska tjänstemän och dels en massa opolitiska tjänstemän. Det är i första hand de politiska tjänstemännen som man skall påverka om man vill ha en förändring. Varje minister har en eller två statssekreterare, en pressekreterare samt ett antal politiska sekreterare. Ministern är ofta svår att få träffa och även statssekreteraren har oerhört mycket att göra. De politiska sekreterarna är de som är lättast att nå och de har ett stort inflytande när ministern fattar beslut. Du hittar allihop under respektive departement på regeringens hemsida: www.regeringen.se

Alla riksdagsledamöter går att hitta på:

www.riksdagen.se.

De finns uppdelade på valkretsar, utskott och partier så man kan hitta rätt ledamöter för det du vill. Riksdagsledamöter får stora mängder e-post så vill du verkligen nå dem så ring istället för att bara skicka e-post. Vill du se hur riksdagsmotioner, frågor och interpellationer ser ut så hittar du dem på www.riksdagen.se.

Gadda ihop er

Om man är några stycken, fem eller fler, kan det vara trevligt att gå ihop och bilda en grupp. Vill ni bilda en liten grupp som tillhör Miljöförbundet Jordens Vänner kan ni skriva och berätta lite om er själva och skicka in till info@mjv.se

Lokalgrupp

Vill ni starta en lokalgrupp och så att säga representera en stad eller landsända går det också bra. Det finns många orter där det inte finns någon lokalgrupp till MJV, eller i en storstad kan man bilda en förortsgrupp. Det som krävs är stadgar som godkänns på ett årsmöte. För att förenkla processen har MJV en mall som man kan beställa på kansliet.

Befintliga grupper

Inom MJV finns det lokalgrupper och utskott att engagera sig i. Ibland sysslar de kanske inte exakt med det just du är intresserad av. Då kan man vara med på ett hörn och ändå ha nytta av att vara knuten till gruppen. Kanske finns det någon där som vill hjälpa till med det du är intresserad av också.

Typer av aktivister

Med aktivist menar vi på den här sidan alla som ägnar sig åt att på ett organiserat sätt förbättra världen. I en snävare mening är aktivister de som hänger i skorstenar och kedjar fast sig i broar för att manifestera något budskap. Här har vi listat en rad olika typer av aktivister. Vilken typ är DU?

Eldsjäl

En klassiskt typ. Det finns faktiskt en hel del sådana. En del har hållt på sedan sjuttiotalet och har lång erfarenhet från olika sorters engagemang. Någon som brinner för sina ideer, och håller ut länge. Det finns aktivister som hållit på sedan 50-talet, och många från det radikala 60-och 70-talet. Man kan lära sig mycket av dem men de kan också bli lite långrandiga när de börjar tala om almstriden, barsebäcksmarscherna och andra gamla godingar.

Kassör

Det kan låta lite grått att vara kassör men pengar är vad man än tycker om dem viktiga. Genom att sköta sina kort rätt och anpassa ekonomin efter verksamheten kan kassören åstadkomma väldigt mycket.

Passiv Medlem

Bidrar genom sin medlemsavgift, läser tidningen och en och annan bok. Kan dock överraska när som helst.

Fixare

I en förening finns det alltid behov av människor som tar tag i saker. Grejer man kan fixa är bland annat sovplatser, möten, aktioner, banderoller, biljetter, besök och sist men inte minst fester.

Hang-arounds

En del människor brukar dyka upp vid arrangemang och fester utan att till synes ha någon speciell uppgift. Det kan röra sig både om gamla rävar som dröjer kvar vid köttgrytorna eller nya som nosar sig fram.

Enfrågeperson

Vissa aktivister ägnar jättemycket tid åt att rädda en mycket liten del av världen. Å andra sidan kan de bli väldigt kunniga på detta område. Kan mycket väl dyka upp i en TV-soffa på Aktuellt Morgon. Måste ibland hållas kort när de försöker föra in sin fråga i debatter som handlar om nåt annat.

Gräsrot

Många, inte minst politiker, hänvisar ofta till gräsrötterna för att vinna stöd för någon uppfattning. I verkliga livet är de dock inte så vanliga. I regel en anonym person i mängden.

Karriärist

Ordet används ofta med förakt om personer som av en eller annan anledning gör personlig vinning av sitt engagemang. Det är faktiskt många som idag innehar toppjobb inom företag och politik som har en bakgrund i miljö och solidaritetsrörelsen. Ibland är de bra bundsförvanter.

Ordförande

Kan dels vara den som håller i och underlättar möten, dels den som är föreningens ansikte utåt. Man talar för rörelsen och måste vara lyhörd för medlemmarnas åsikter, samtidigt kan det vara en post där man kan göra stor nytta.

Skribent

Finns många personer som sitter och plitar på insändare, manuskript, texter till hemsidor och annat. Med tiden utvecklar man sin förmåga att uttrycka sig i skrift och kanske rentav få ge ut en bok. Det är väldigt trevligt att se sina egna texter i olika sammanhang.

Talesman/kvinna

Finns kanske inte så många som titulerar sig på detta sätt, desto fler är dock glada i att hålla låda. I föreningslivet finns gott om tillfällen att slita på munlädret; tal vid demonstrationer, möten och seminarier, debatter i TV/radio, intervjuer med mera.

Musikant

Vad vore livet utan musik. En trubadur på föreningsfesten eller torgmötet kan lyfta stämningen och få alla att tro på att vi verkligen förändrar världen. Här och nu.

Demonstrant

Många är gräsrötter, men allt möjligt folk kan rymmas i leden. Att demonstrera ger en stor kick och lockar även personer som inte har tid med så mycket mer men som ändå vill. Det är i regel lätt att få demonstrationstillstånd, utom i vissa lägen som när Bush är i stan.

Webmaster

Varje förening med självaktning, och andra med för den delen, har en hemsida som ska hållas ajour och inramas av mer eller mindre pynt.

Lyxaktivist

Ibland kan man få betalt för att göra ett uppdrag för sin förening. Det är lyxigt! Ofta nån månads projektanställning men desto intensivare.

Anställd

En hel del människor jobbar hel- eller deltid för en förening. Ofta rör det sig om aktivister som har ett engagemang i botten och som nu får ägna sig åt en förening varje dag.

Militant

Den som på mer eller mindre goda grunder blir så arg att man tar till våld, t ex mot poliser eller nazister. Gillas av media. MJV samarbetar inte med grupper som använder våld, det gynnar våra fiender och försvagar förmågan att få folket på vår sida. Passivt motstånd och civil olydnad däremot kan vara nödvändigt ibland.

Communicate!!!

Revloutionen inom IT har skapat helt nya möjligheter för oss männsikor att kommunicera med varandra. Här ges några exempel på hur detta kan utnyttjas till aktivistens fördel:

E-post

Kan användas för att informera om möten, göra inbjudningar, skicka insändare, göra diskussionsinlägg och mycket annat. Nästan ute.

E-postlistor

Det finns många siter på nätet där man kan skapa sin egen e-postlista. Till exempel yahoogroups.com eller anytimenow.com. MJV kan också erbjuda en enklare e-postlista.

Om man skapar en egen lista är det viktigt att klargöra syftet med en e-postlista. Är det en diskussionslista är det bara att köra på, men vissa listor är mest till för information och de som är med där kan bli sura om det kommer massa diskussionsmail hela tiden som proppar igen lådorna.

Facebook

Ett utmärkt sätt att mobilisera är att lägga ut saker på facebook och tipsa dina vänner. Möjligheterna är många: man kan skapa en event, eller en grupp som man uppmanar folk till att gå med i. MJV finns på facebook också.