Jordens Vänners ordförande kommenterar FN:s klimatpanel IPCC:s nyligen släppta rapport.

Den IPCC-rapport som släpptes den 8:e oktober sätter ännu tydligare fingret på hur bråttom det är att kraftigt minska utsläppen av fossilgaser i atmosfären. Till 2030 behöver nettoutsläppen ha halverats. Det får idéer om att flygbranschen, betongindustrin eller annan direkt klimatskadlig verksamhet även fortsättningsvis ska kunna vara tillväxtbranscher att framstå som minst sagt galna.

Rapporten pekar också på hur stor skillnad det är mellan 1,5 graders och 2 graders höjning av den globala medeltemperaturen. En halv grads skillnad får stora konsekvenser för matförsörjning, biologisk mångfald och risken att naturen själv drar igång självförstärkande och ostoppbara utsläpp av växthusgaser.

Med IPCC-rapporten känns inte år 2030 som ”någon gång i framtiden” längre. Det är något som alla behöver förhålla sig redan till nu.

Men trots att rapporten verkligen är en larmrapport är det knappast någon vild gissning att vi kommer att se ett fortsatt starkt motstånd från business as usual-intressena. Räkna med att se starka ekonomiska krafter som kommer att framställa sig positiva till framtida nollutsläpp och globala överenskommelser, men samtidigt göra allt de kan för att undvika en diskussion om nödvändiga åtgärder här och nu. Det är knappast någon slump att Svenskt Näringsliv i en debattartikel nyligen uttalade att ”den viktigaste åtgärden för EU är att få plats ett långsiktigt och tydligt ramverk för klimat som pekar ut en ambitiös riktning mot 2050”. Ju längre bort i tiden målen känns desto större chans att politikerna skjuter upp nödvändiga åtgärder.

Att det finns starka intressen som försöker styra IPCCs inriktning och rapportering är också uppenbart. Vad som känns riktigt skrämmande med IPCC-rapporten är att man fortsätter att utgå ifrån att icke-existerande teknik ska lösa en del av problemen. Både för att klara 1,5 och 2 graders målet krävs att det finns teknik för att ”suga upp” enorma mängder koldioxid ur atmosfären och lagra denna i underjorden, och ingen har någon aning om hur detta ska vara genomförbart i den skala som IPCC bedömer som nödvändigt.

Jordens Vänner är tydliga med att det behövs ett rejält systemskifte för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. Vi behöver en förpliktigande nationell koldioxidbudget med utsläppsminskningar på minst 12 procent per år. Självklart innebär det att vi genast slutar att stötta direkt klimatskadlig verksamhet. Det finns inte utrymme för nya flygplatser, nya stadsmotorvägar, hamnterminaler för import av fossilgas, kalhuggning av gammelskogar som fungerar som koldioxidsänkor, fortsatta pensionsinvesteringar i oljeföretag eller klimatfientliga handelsavtal när utsläppen snabbt måste minska.

Mikael Sundström

Ordförande Mikael Sundström

Ordförande i Jordens Vänner
ordforande@jordensvanner.se