Åsa Brandberg visste ingenting om de historiska anledningarna till pengars uppkomst när hon en gång för snart 20 år sedan satte sig upp i sängen, med ens klarvaken och med bankande hjärta. I gränslandet mellan sömn och vakenhet hade hon drabbats av insikten att alla pengar egentligen är lån utgivna mot ränta.  

Åsa Brandberg konstruerade ett monetärt system med valutan solidarer. Foto: Sanna Volny

Publicerad i Miljötidningen 1/2012. Tema: Pengar

 

– Det som gjorde mig upprörd och rädd var när jag insåg att pengar kostar pengar. Jag tänkte ”det kan inte vara sant”, men det är så. Människor blir utarmade utan att de vet om det, därför att alla pengar är en skuld som någon måste betala, som någon måste arbeta ihop, dessutom med ränta. Priset för räntan finns i alla produkter och allt vi köper. Vi ger ut mer pengar än vad vi behöver för samhället ska fungera. Skulderna kan aldrig betalas och hela systemet förutsätter fortsatt tillväxt.

Tankarna blev en bok

I sin bok ”Pengar på planetens villkor”, utgiven av Humanistiska förlaget, redogör Åsa Brandberg kortfattat och pedagogiskt för problemet med ränta. Pengar är den i särklass största enskilda globala handelsvaran. 98 procent av pengarna är på jakt efter varandra via olika dataprogram, ofta är handeln helt robotiserad. Majoriteten av världens tillgångar existerar som förväntningar om framtida inkomster. För att de ska infrias måste tillväxten fortsätta.

– Problemet i det stora hela är att det finns så mycket luftpengar i cirkulation och att ingen har kontroll på det där. Det är många som inte vill släppa pengarna till tillintetgörande. Ibland händer det ju att pengar förstörs i kreditförluster och en del genom inflation. När jag drabbades av den här insikten hade jag inte läst ekonomi. Jag begrep inte varför det där med pengar var så snårigt. Hittills har mitt sonson varit den som förklarat problemet med pengar tydligast.

– Han följde med en gång för långe sedan till en bankomat och tittade storögt när pengarna kom ut. ”Du får pengar från en vägg”, sa han.  Ja men inte hur mycket som helst, sa jag. ”Vem gör pengarna frågade han”, det är bankerna svarade jag. ”Vad snälla de är”, sa han.  Inte särskilt svarade jag. Man måste betala för pengarna. ”Men då måste bankerna göra nya pengar så att man kan betala för de gamla pengarna?”, sa han. Ja det är precis vad jag menar, sa jag. ”Men då är de nya pengarna förstås gratis”, sa han. Då lämnade han mig svarslös, för jag tycker inte om att skrämma små barn. De nya pengarna är inte heller gratis och där har du problemet.

Pengarna ska efterlikna naturens flöden

Åsa Brandberg fick ”eld i baken”, som hon säger och började fundera på ett alternativ till räntepengarna. Hon utformade ett utopiskt pengasystem och hon döpte valutan till Solidar (se faktaruta).

– Min målsättning var att skapa ett system för pengar där de utgör ett värde som används till mat, hus, eller det vi behöver, men vi ska inte ha konstruerade pengar som existerar i luften och ger ränta på ränta. Jag såg en asp och det var höst. Solen sken genom löven och de fladdrade i vinden. Det var som om alla självlysande guldpengar som vinkade till mig. Så måste det ju vara med pengar också, att det är ett system i balans. Något som flyter förbi, som vatten eller luft som vi måste ha och som vi använder, men som vi inte kan spara och hålla fast. För att spegla verkliga värden och flöden i naturen. Pengarna ska spegla värdet just i det ögonblicket, sen ska de försvinna. Dröjer det för länge är pengarna inte längre en ärlig spegel av värdet. De ska inte gå att spara och använda som maktmedel.

– Som det är idag har pengar en fördel över andra varor. Maten man köper äts upp och varor slits, men pengarna slits inte på samma sätt. De finns kvar som ett värde trots att det som de representerar sedan länge är borta, säger hon.

Åsa Brandbergs Solidarsystem är ett system med räntefria pengar. Med tiden bildades en förening för införandet av Solidarsystemet med namnet Föreningen Basinkomst. Efter några år körde man fast på de tekniska bitarna.

– Det stoppade på att vi behövde en programmerare och det var för dyrt för oss. Vi har väntat på att en ideell programmerare ska uppenbara sig. Systemet måste ju vara elektroniskt för att fungera.

Måste fungera elektroniskt

Åsa Brandberg ser för sig hur systemet skulle kunna prövas i gles- och utflyttningsbygd. Långt gångna planer ahr funnits på att införa det bland små producenter på Gotland.

– På Gotland behövs incitament för att bo kvar och inte behöva flytta till fastlandet. Där skulle man kunna pröva en sån här sak. Det behövs pengar som inte utarmar. Man skulle kunna pröva det parallellt med gamla pengar. Man måste börja i det lilla och ifrågasätta pengar. Åsa Brandberg ser Solidarsystemet som ett frö som planterats för den dag räntepengarna går in i väggen.

– Det är framtiden jag är intresserad av. Vad man kan göra?

Emil Schön

Solidarsystemet i korthet

Solidarsystemet är konstruerat för att så mycket som möjligt efterlikna naturens flöden och samtidigt garantera människor en grundtrygghet. I grunden bygger systemet på att alla människor har två konton. Ett baskonto och ett handelskonto.

På baskontot får man varje dag in en summa solidarer – en form av medborgarlön. När pengarna används förs de över till mottagarens handelskonto.

Pengar från handelskontot kan användas under dagen, men vid dagens slut nollställs alla handelskonton och pengarna distribueras följande morgon jämnt över alla deltagarnas baskonton. På så sätt kan pengarna inte lagras av en enskild. Däremot kan den person som har höga inkomster på sitt handelskonto använda de pengarna för alla sina löpande utgifter medan baskontopengarna sparas till framtida investeringar eller projekt. För dyra köp kan avbetalning användas med fördel. Dels för att det ger säljaren en jämn ström av pengar. Systemet är utopiskt och nytänkande till sin utformning. Hur bra eller dåligt det skulle fungera går inte att veta då det inte prövats. Syftet är att premiera samarbete på konkurrensens bekostnad.

Finansinspektionen har granskat systemet och ser inga hinder för att det tas i bruk. En viktig aspekt är att det totala antalet solidarer inte ökar efter hand, utan summan är alltid densamma, varv efter varv.

Åsa Brandberg är idag pensionär. Under sin yrkestid arbetade hon bland annat som psykolog, familjehemsinspektör, fair-trade-entreprenör och socialarbetare. Hon har tidigare varit aktiv i Framtiden i våra händer. Av hälsoskäl föreläser Åsa Brandberg inte längre om solidarsystemet.

Hemsida http://solidar.lir.be
Systemet finns beskrivet på svenska, engelska, spanska och ryska.

Twitter.com/Miljotidningen